vägskäl
vad vi gör för val i livet formar oss till dem vi är och förblir.
jag tror att människa kan förändras, att man är värd en andra chans men det är nog inte alltid det funkar så.
ett vägskäl kan komma att göra stor skillnad i människors vardag.
jag fick en tanke häromkvällen när jag fann mig själv traskandes hem i regnet från en vän.
i en korsning mötte jag en ung man som nog såg lika vilsen ut som jag själv kände mig. våra blickar möttes utan att göra något större intryck i varandras liv. kanske ett litet leende hade gjort att vi insåg att vi kanske kunnat vara varandras själsfränder? tänk då vad jag gått miste om.
men samtidigt, tänk om jag precis slapp undan en mördare på jakt efter sitt nästa offer. man kan aldrig vara riktigt säker, och det är just som där små ögonblicken vi antingen kan göra något av eller låta passera.
det är dessa ögonblick som kan förändra oss som människor, ge nya perspektiv på livet.
men jisses vad jag svamlar! klockan är på tok för mycket för att sitta här. det är konstigt att alla tankar kommer på kvällstid tycker jag. iallafall är det så för mig. det är då funderingarna kommer riktigt inpå livet på något vis.
btw, så suger jag balle. fan
