lennybruce

orkar inte längre hela mig själv längre.
fördriver tid, inbillar mig att han snart är här och hjälper mig med den biten, precis som han alltid gör.
det är tomt.
något postivit är att han har fast jobb nu, medans jag går mot arbetslöshetens trånga vrå.
eller så är den inte trång utan bara full av möjligheter som jag inte kan se sittandes med djupa ärr i benet.
jag stålar negativ energi och känner mig som riktigt jävla bitterfitta. flata.